En soppåse med mint- eller bärlukt kanske?
Jag antar att de flesta som läser detta redan har handlepåsar i tyg, inte tar morgonkaffet i engångsmugg eller köper vatten på flaska. Men sen då? Är du egentligen medveten om hur mycket plast du konsumerar per vecka?
Under en veckas tid kommer vi spara all slags plast, som normalt skulle hamnat i soppåsen eller i återvinningen, i en separat behållare. När veckan är slut kommer vi gå igenom allt uppsamlat material på så sätt ta reda på hur mycket plast vi egentligen använder per vecka. Därefter gäller det att fatta besult om det är produkter vi kan byta ut mot plastfria alternativ, om det finns liknande produkter med mindre andel plast eller om vi kanske kan strunta i att köpa den typen av vara helt!
Viktigt att poängtera är dock att det inte är ett skamfyllt projekt som ska generera i dåligt samvete för plastkonsumptionen! Förhoppningsvis är tanken att veckans utmaning endast skal bringa en objektiv medvetenhet om plastförbrukningen hemma. Skam föder inte engagemang!
Så varför ska man göra sig besväret att uppmärksamma sina plastsopor? 5 fina argument:
1. Plast är ett petroliumbaserat material. Det är således framställt av icke-förnybar råvara och en del i vårt oljeberoende.
2. Plast består av långa molekyler som inget i naturen är kapabel att bryta ned i sina beståndsdelar (tillbaka till grundämnena). Det finns ingen som vet hur lång tid det tar att bryta ned plast i naturen. Vissa säger mellan 700 och 1000 år. Men det är nog en underdrift.
3. Återvinna plast då? Det är fortfarande en problematisk process. Långt ifrån all plast kan återvinnas och den mesta plast som återvinns blir till produkter som i sin tur inte går att återvinna, downcycling alltså.
4. Många plaster innehåller gifter som vi får i oss genom att äta ur upphettade matlådor, dricka flaskvatten, att ta på en badanka och så vidare. Ni känner säkert redan till BPA och ftalater till exempel, men det finns många fler. Plast som säljs som BPA-fri har nu visat sig innehålla andra molekyler med liknande hormonstörande egenskaper som BPA (Kemikalie- och plastindustrin är ett argument i sig…)
Plast fungerar också som en slags kemikaliesvamp ute i naturen. Man har sett att plastbitar i havet kan ha halter av olika miljögifter som är upp till en miljon gånger högre än i den omgivande vattenmassan. Dessa plastbitar misstas för mat av tex fiskar, som sedan äts av människor.
Vid själva tillverkningen av plast läcker det också ut gifter i naturen. Kring flera plastfabriker i USA är förekomsten av olika otrevliga sjukdomar upp till hundra gånger högre hos lokalbefolkningen än hos befolkningen i övrigt.
5. Soptippen (eller deponi som den så fint heter numera), en gigantisk hög av skräp som bara växer och växer. 218 kg per person är genomsnitten för en svensk. Efter sopsortering. Dock bränns största delen sopor i Sverige. Det är naturligtvis ingen anledning till att fortsätta kasta plastavfall som om det inte hade några konsekvenser.
Så, törs ni anta utmaningen?
Storleksjämförelse.
Kottkriget 