Kategoriarkiv: Reducera

Hur skriver du?

reservoarpenna

Har du funderat på pennor? Tänk på alla de där gratispennorna från konferenser och mässor, billiga pennor som aldrig kommer fyllas på, eller kanske inte ens användas tills de är slut. Vad använder du för pennor? Plast? Kan de återanvändas? Jag har kört med plastpennor från Pilot med möjlighet för refill. Men de slits ganska rejält när man skriver mycket. De går sönder och när min relativt dyra stiftpenna gick av på mitten köpte jag mig en ordentlig i metall, en Parker Urban. Jag råkade hitta den i en speicalbutik för pennor och där fanns också tusentals reservoarpennor. Jag blev frälst. En reservoarpenna kan du ha resten av livet. De är fantastiska att skriva med och en flaska med bläck räcker länge, länge.

Jag köpte en Lamy 2000. Men på Ebay finns hur-många-pennor-som-helst att välja på, i alla prisklasser, färger, storlekar och spetsvidder. Och vintage förstås. Bläck finns i alla färger du kan tänka dig, till och med i highlighterfärg som du kan använda i återanvändningsbara highlighters (tips). Aldrig mer en ny penna. Om du inte blir biten förstås, och inser att det nog skulle vara fint att ha en till blått bläck och en till grönt och…

 

Kläder och kvalitet

Varje gång du tvättar ett plastplagg (polyester, nylon, akryl…) virvlar små plastpartiklar ut med sköljvattnet, genom reningsverket och vidare ut i havet. Och där förblir plasten.

Jag har valt att fortsätta köpa till exempel kängor i läder med rågummisulor istället för veganvarianter, trots att jag är vegetarian. Anledningen är just att alternativet ofta är av plast och jag ser inte det som varken miljö- eller djurvänligt och inte sällan av sämre kvalitet och med kortare livslängd. Jag vänder alltid ut och in på ett plagg och lusläser innehållet och försöker alltid hitta plagg av hög kvalitet som går att laga och lagas igen och sedan kunna läggas på komposten och bli till jord. Appropå miljö och kläder, varje miljöfashionista bör lyssna på ett lysande program om kläder och kvalitet i  Stil i P1.

Sydneys kranvatten

I Sydney får man gratis kranvatten på cafeér och resturanger. Vattnet serveras i glasflaskor med information om miljöpåverkan av och problemet med plastflaskor i naturen. Exemplariskt.

Att låta saker ta tid

Ni vet, man hittar något som man vill ha NU. Man kommer på att man vill åka någonstans på resa NU. Man vill veta vem som skrev den där melodin NU. Man sitter på café och pratar om allt mellan himmel och jord, som man ska göra när man fikar, men efter varje fundering så åker smartfånen fram och google tas i bruk. (Vet ni hur mycket koldioxid som förbrukas vid ett googlesök?)

Ibland känner jag att jag inte måste veta vilket år Marie Curie vann nobelpriset i Kemi just precis nu. Varför inte bara vänta tills man kommer hem och kan slå upp i nån kemibok som ändå står och dammar i hyllan?

Jag skulle skaffa mig en cykel. Jag bestämde mig för att jag skulle ha den perfekta cykeln. Inte första bästa. Inte en cykel NU. Så jag började spåna, fundera, spana in cyklar som susade förbi på gatan, tjuvläsa cykelböcker i bokhandeln och bläddra i sambons tummade cykeltidningar. Och googla. Jag bestämde mig för att bygga en cykel själv (med cykelmekanikersambon till hjälp) med så mycket andrahandsdelar som möjligt. Enligt datumet på min första cykelfundering (bilden) så har det tagit tid. 9 månader för att vara exakt. Och cykeln är fortfarande inte klar. Men den kommer bli fantastisk, för den som väntar på nåt gott…

Min necessär

Vill ni veta innehållet i min necessär? Förr tog min necessär upp halva resväskan. Jag har alltid gillat att resa lätt så kanske det är lite missvisande att påstå att halva väskan var skönhetsprodukter. Men så var det. Efter att ha giftbantat och plastbantat så är nu necessären lätt och nätt och passar mer min övriga packning. Underbart.

Tvålkoppen innehåller en shampotvål som fungerar till hela kroppen, inklusive ansikte för den är så mild. Den lilla genomskinliga glasflaskan innehåller Jojobaolja för ansiktet och den mörka macadamianolja med några droppar apelsinolja för kroppen. Träkam från Bodyshop, bambutandborste (som jag skrivit om här), tandkräm, plastburk med bikarbonat (deodorant) och en liten tvättbar bomullsrondell.

Den lilla röda sminkväskan ligger i den blå för att slippa ha sminket liggande löst och för att lätt kunna ha lite ordning i badrummet på hotellet eller var man nu befinner sig. Den innehåller mineralfoundation och rouge från Eco minerals (de säljer refills), kakmascara (som jag skrev om här), eyeliner och lite korta reseborstar från Eco Tools (plus en väldigt bra eko/vegan kabukiborste som jag tyvärr inte vet var den kommer ifrån för det var en present). Lite tops och andra småsaker som hårsnoddar och hårspännen brukar oftast hamna någonstans i botten, där man vet var man har dem.  

Storleksjämförelse.

Plastutmanade

Tre modiga bloggare antog min utmaning! Läs gärna hur det gått för dem och hur deras tankar gått kring deras egen plastkonsumption:

Veckans plast

Okej, då är det dags att analysera vad för slags plast som följt med oss hem enligt utmaningen. Vi har alltså samlat all plast, både återvinningsbar plast och icke-återvinningsbar under en vecka. Vi har ju redan plastbantat ganska ordentligt så jag gissar att vårt plastavfall är mindre än genomsnittet men det blev ändå mycket när man skrev det i listform! Vikten blev 188 g. Om detta skulle vara ett riktigt genomsnitt för en vecka betyder det att vi gör av med cirka 9 kg plast på ett år. En genomsnittlig amerikan gör av med 40 till 55 kg per år. Tyvärr har jag inte hittat något genomsnitt på plastförbrukningen hos medelsvensson, men jag skulle gissa att den inte är väldigt långt ifrån det amerikanska snittet eftersom totalmängden sopor per svensk och år är 465 kg. Och ökar.

Mjukplast:

  • ostförpackning
  • haloumiförpackning
  • tepåse (löste)
  • cashewnötpåse
  • mandlar
  • risottoris
  • pastaförpackning
  • kryddpåse
  • innerpåse från frukostflingor
  • körsbärstomatlåda
  • två små förpackningar från knäckebröd
  • två plastförpackningar från omslagna tekartonger
  • 1 oidentifierad mjukförpackning
  • en liten påse för nån cykeldel
  • en trasig handlepåse (som vi fick via bagaren, som lagt nybakt bröd i ett brandskåp till oss, klockan tre på morgonkvisten)
  • en trasig frukt och grönsakspåse

Hårdplast:

  • plastdunk (vinäger för städning)
  • smörpaket
  • flärp från yoghurtburk
  • två flärpar från mjölkpaket
  • tre tops

Övrigt:

  • en trasig hårsnodd
  • klisterlapp från en oljeflaska
  • en ”tejpbit” från en klädrulle

Det som slog mig var att vi, trots att vi aktivt tänker plast varje gång vi handlar, ändå valt en del varor där det finns alternativ. Cashewnötter, mandlar och ris kan vi definitivt köpa i lösvikt. Och en låda tomater! Det måste vara sambon som nappat åt sig under ett obevakat ögonblick. De nya mjölkförpackningsmodellerna med plastkork ger mig tandagnisslan och smör och ost borde ju gå att få tag på utan plast. Nästa veckas utmaning!? En del saker tål att tänkas på. Tops till exempel, har jag inte hittat någon ersättare för… Tips på tops någon?

Nu måste jag sova. Det är fasiken mitt i natten.

 

Vågar ni anta en utmaning?

En soppåse med mint- eller bärlukt kanske?

Jag antar att de flesta som läser detta redan har handlepåsar i tyg, inte tar morgonkaffet i engångsmugg eller köper vatten på flaska. Men sen då? Är du egentligen medveten om hur mycket plast du konsumerar per vecka?

Under en veckas tid kommer vi spara all slags plast, som normalt skulle hamnat i soppåsen eller i återvinningen, i en separat behållare. När veckan är slut kommer vi gå igenom allt uppsamlat material på så sätt ta reda på hur mycket plast vi egentligen använder per vecka. Därefter gäller det att fatta besult om det är produkter vi kan byta ut mot plastfria alternativ, om det finns liknande produkter med mindre andel plast eller om vi kanske kan strunta i att köpa den typen av vara helt!

Viktigt att poängtera är dock att det inte är ett skamfyllt projekt som ska generera i dåligt samvete för plastkonsumptionen! Förhoppningsvis är tanken att veckans utmaning endast skal bringa en objektiv medvetenhet om plastförbrukningen hemma. Skam föder inte engagemang!

Så varför ska man göra sig besväret att uppmärksamma sina plastsopor? 5 fina argument:

1. Plast är ett petroliumbaserat material. Det är således framställt av icke-förnybar råvara och en del i vårt oljeberoende.

2. Plast består av långa molekyler som inget i naturen är kapabel att bryta ned i sina beståndsdelar (tillbaka till grundämnena). Det finns ingen som vet hur lång tid det tar att bryta ned plast i naturen. Vissa säger mellan 700 och 1000 år. Men det är nog en underdrift.

3. Återvinna plast då? Det är fortfarande en problematisk process. Långt ifrån all plast kan återvinnas och den mesta plast som återvinns blir till produkter som i sin tur inte går att återvinna, downcycling alltså.

4. Många plaster innehåller gifter som vi får i oss genom att äta ur upphettade matlådor, dricka flaskvatten, att ta på en badanka och så vidare. Ni känner säkert redan till BPA och ftalater till exempel, men det finns många fler. Plast som säljs som BPA-fri har nu visat sig innehålla andra molekyler med liknande hormonstörande egenskaper som BPA (Kemikalie- och plastindustrin är ett argument i sig…)

Plast fungerar också som en slags kemikaliesvamp ute i naturen. Man har sett att plastbitar i havet kan ha halter av olika miljögifter som är upp till en miljon gånger högre än i den omgivande vattenmassan. Dessa plastbitar misstas för mat av tex fiskar, som sedan äts av människor.

Vid själva tillverkningen av plast läcker det också ut gifter i naturen. Kring flera plastfabriker i USA är förekomsten av olika otrevliga sjukdomar upp till hundra gånger högre hos lokalbefolkningen än hos befolkningen i övrigt.

5. Soptippen (eller deponi som den så fint heter numera), en gigantisk hög av skräp som bara växer och växer. 218 kg per person är genomsnitten för en svensk. Efter sopsortering. Dock bränns största delen sopor i Sverige. Det är naturligtvis ingen anledning till att fortsätta kasta plastavfall som om det inte hade några konsekvenser.

Så, törs ni anta utmaningen?

Perpetuum saccus spp.

Se gärna den här minidokumentären, berättad av Jeremy Irons, om en petroliumbaserad art från dess födelse på land till ett evigt liv i havet. Den är mycket bra.

 

 

Mina maskar

Vi har en maskkompost! Bor man i lägenhet och saknar en kompost är maskar grejen! Där vi bor finns ingen kommunbaserad matkompostering så vi var tvugna att kasta allt matavfall i brännbart tidigare. Högst o(eko)logiskt. Men med denna lilla låda så förvandlas vårt matavfall till jord (väldigt näringsrik sådan) och varje vecka får vi mer flytande gödningsmedel än vi behöver. Det bästa är ändå att vi nu har ett eget litet ekosystem här hemma och vi kan följa tomaten från planta till jord och planta igen.

Bilden ovan visar Linda, Linda och Linda, plus några Lindor till, som hänger på den lilla ulliga matta som håller fukten kvar i lådan. (De heter Linda allihop efter min kompis som har daggmaskfobi). Alternativ.nu har information för att göra en egen maskkompost om man inte vill köpa en (i återvunnen plast).

Vår lilla låda med de 2000 Lindorna.