plastbanta – ökad användning: minska mängden plast i sin omgivning för att undvika giftiga kemikalier
Härligt! Fast jag skulle vilja tillägga att det också är för att skona vår vackra natur. Jag hoppas 2015 blir ett år då fler börjar plastbanta! God fortsättning!
En veckohandling
Plastfri oktober i Sverige gick inte så bra. Jag önskar att bilden ovan visade hela oktobers ansamling av plast, men det var vad sambon kom hem med från en enda runda till mataffären. Vill man ha ekologiska matvaror så är det knappast möjligt att leva plastfritt och vi har valt att köpa eko trots plast. Men det väcker ganska många funderingar hos mig. Jag undrar hur ekologisk mat ens tillåts packas i så mycket plast. Dels är det inte miljövänligt. Dels vet vi inte hur mycket onyttiga kemikalier som läcker ut i maten och det strider ju mot själva syftet att välja eko.
Intressant nog ska Norska Mattilsynet, tillsammans med övriga nordiska länder, under detta året undersöka om matförpackningar generellt uppfyller de olika krav och riktlinjer som ställs på förpackningar som kommer i kontakt med mat. Dessutom kommer man ta stickprover på olika produkter och leta efter mjukgörare, främst ftalater. Detta är tydligen ett område som tidigare förbigåtts vilket betyder att förpackningar till mat mycket väl kan innehålla otillåtna ämnen eftersom ingen tidigare brytt sig om att kontrollera det. Rapporten väntas vara färdig i maj nästa år. Dock kommer man inte titta på om och eventuellt vilka förpackningar som läcker ämnen till maten, tyvärr.
Förutom kemikalieaspekten anser jag att det faktum att vi konsumerar sådana enorma mängder engångsplast är helt orimligt ur ett hållbarhetsperspektiv. Att ekologisk och KRAV-märkt mat bidrar till denna miljöförstöring är just orimligt. Enligt Svenska Naturskyddsföreningens sakkunniga så förpackas all ekologisk mat i plast för att den inte får komma i kontakt med oekologisk mat. Radioprogrammet Klotet har också tagit upp frågan om varför ekoprodukter är plastinpackade. Här svarar Johan Cejie, försäljningschef på Krav samma sak, att det är för att ekomaten inte ska komma i kontakt med annan mat. Förhoppningsvis kommer den dagen då den oekologiska maten måste förpackas för att inte kontaminera den giftfria. Tills dess; vad ska vi göra?
Johan Ceije svarar också att det ökar hållbarheten på maten. I kommentarsfältet kommer dock en poäng; ett paket med äpplen kastas även om bara ett äpple blivit dåligt vilket förmodligen ger mer svinn i slutändan.
Enligt samma sakkunniga på SNF ovan arbetar man redan tillsammans med KRAV och tittar på reglerna kring förpackningar och dess miljö oh hälsopåverkan. Min tanke var att gå vidare och rota i det här, men med en liten ny människa i huset och med deadlines på kursen jag läser (förkovrar mig i ArcGIS) så har det inte blivit av. Så nu skriver jag det här inlägget ändå.
Intressant är att det ännu inte ens finns några riktlinjer för plastens ursprung på KRAV, fossil eller förnybar råvara. Förnybar råvara är ju något bättre, om än inte optimalt. Ytterligare något jag funderar över är hur tillverkningsprocessen av biobaserad plast ser ut i jämförelse med fossil plast och vilka olika kemikalier som tillsätts i processen. Frågor genererar fler frågor genererar fler frågor…
Sammanfattningsvis gick plastfri oktober uruselt. Men det är ändå rätt vettigt att stanna upp och fundera på hur mycket plast man egentligen släpar hem. Det finns ju ändå situationer där man kan välja mer eller mindre plast. Vi (läs H) lagar all mat från grunden, bakar eget bröd och har under sensommaren och hösten hämtat frukt och grönsaker hos släkt och vänner som odlar själva. Det jag dock kommit fram till är att det måste bli ett slut på den närmast extrema användningen av engångsplast. Snarast. Frågan är bara hur vi ska få till det.
Tygblöjor är ju inte bara bättre för miljön, plånkan och barnrumpan, de är ju så mycket finare också!
Han var beräknad i början av oktober och jag räknade kallt med att han skulle komma tidigare. Men så blev det inte, tvärtom. Och efter fem dagar på BB har vi förmodligen överskridit vår normala årskonsum av plast. Men väl hemma har vi fasat ut de konventionella blöjorna och lärt oss vika gamla hederliga tygblöjor och testat mer modena flergångsblöjor som gDiaper. Plastfri oktober har dock bjudit på meckigare och mer irriterande motstånd än bebisskötsel. Mer om det i nästa inlägg.
Jag startade bloggen med syftet att analysera och hitta de bästa och mest riktiga och viktiga alternativ för att leva ett mer miljövänligt liv. Jag tyckte de allra flesta miljöbloggar fokuserade på barn och ett mer miljövänligt barnliv och saknade vettiga alternativ till mig – en vuxen. Men det är uppenbart att engagemanget för giftfritt och plastfritt för barn är starkt och att det varit det länge, för det är helt problemfritt att bara köpa ekologiska kläder och leksaker och nappar och vad man nu behöver för barn.
Tänk om samma utbud fanns för vuxenkläder och prylar! Skillnaden är enorm och jag är än mer övertygad om att vuxna måste börja ställa samma krav på giftfria produkter! Råd och rön publicerade nyligen ett test av olika t-shirts – för vuxna. Man testade för bland annat azo-färgämnen, nonylfenoler, ftalater, flamskyddsmedel och alternativa mjukgörare. Tio av femton tröjor innehöll otäcka kemikalier. Tio av femton!
Varning för denna t-shirt! Bild: Råd och Rön (http://www.radron.se/)
”I Hollisters tröja fanns störst antal kemikalier och störst mängder ftalater. Den innehöll mycket stora mängder av ftalaterna DINP och DIDP. Halten av DINP var minst 14 gånger över gränsvärdet, och halten av DID P minst tre gånger över gränsvärdet, för barnprodukter som barn kan stoppa i munnen. Måttliga mängder (under gränsvärdet) av BBP, en ftalat som förbjuds i EU under februari 2015, och flera alternativa mjukgörare fanns i trycket. Måttliga mängder av formaldehyd (under gränsvärdet). Förekomst av fenol – en svag syra som kan bildas som biprodukt från den alternativa mjukgöraren mesamoll under tillverkningen.” Läs hela testet. Man blir ju helt matt.
Använder du icakassen som brödpåse? Sluta omedelbart med det. Förvarar du mat i gamla glasslådor? Sluta med det. Dricker du vatten ur en engångsflaska? Gör inte det!
I Norge har Mattilsynet (motsvarande Livsmedelsverket) gått ut med några varningens ord kring användandet av olika plastprodukter, som alldeles för ofta används till saker de inte är avsedda för. Jag själv har tidigare förvarat mat i både yoghurtburkar och glasslådor. Återanvändning i all ära, men låt det inte gå ut över din hälsa!
Olika typer av plast är producerade med tanke på väldigt specifika användningsområden. En glasslåda är godkänd för förvaring av glass i frysen. Inget annat. Den är inte ens godkänd att återanvända för förvaring av glass i frysen om du nu skulle tänka att du i alla fall kan förvara din egenhändigt gjorda glass i den. Det är en engångsprodukt. Punkt.
Dessa typer av engångsförpackningar ska absolut inte användas i microvågsugn eller diskas i diskmaskin eftersom vissa produkter kan läcka giftiga ämnen när de hettas upp. I intervjun länkad ovan säger Sidsel Sæbøe från Mattilsynet – Det verste jeg har sett er en drikkekopp til barn som kun var egnet til kontakt med vann i én time. Det vil si uegnet til juice, uegnet til melk og uegnet til å sette i kjøleskapet med vann. Vad säger man? Glas och rostfritt!
Igår var jag och H på en föreläsning med bloggaren Magnus Kähler, alias Kemikaliepappan, om de skadliga kemikalierna i vår vardag. Framförallt barns vardag och en del fokus på låg en Giftfri Förskola. Men jag tycker KP levererade en översiktlig och rättfärdig bild kring ett ämne som berör oss alla! Han började med en kort introduktion om kemikalier, problematiken kring vår okunskap om många av de ämnen som används i material vi dagligen kommer i kontakt med, exponeingsområden och vad hormonstörande ämnen egentligen ställer till med i våra kroppar. Han fortsatte med hur vi som konsumenter kan och bör vara med och förändra industrin, vilka lagar som reglerar vad och till slut tips på vilka produkter som man kan byta ut och mot vad.
Det var två timmar med mycket information och jag tyckte ibland att det gick lite fort, men min sambo som inte är biolog, inte pratar perfekt svenska och inte heller är lika påläst som jag hängde med, så budskapet gick uppenbarligen hem :). Om jag får komma med lite konstruktiv kritik så var det lite för mycket text på power pointen (men om jag förstod det rätt så får alla deltagare med sig hela presentationen sen med all info för vidare förkovring) och lite för lång tid ägnades åt sponsorerna. Men jag vann en påse från Sophie La Girafe, så jag kanske ska vara tyst (även om ansiktskrämen i miniförpackning för bebis(!) rimmar illa med mina levnadsregler för både plastbruk och onödiga hudvårdsprodukter). Den fina bit- och pipgiraffen i naturgummi kommer dock förhoppningsvis snart väl till pass… 😉
Den delen jag inte hade någon koll på gällde specifika lagstiftningar kring barnprodukter som leksaksdirektivet och vad man egentligen använder för produkter på förskolor. Det var intressant och lärorikt. H deppade dock lite i morse och konstaterade att det gamla LEGO’t och hans playmobil-prylar förmodligen kommer få vara kvar i källaren i sina lådor för all framtid. Allt som allt var föreläsningen väl värd pengarna och har du möjlighet att gå så gör det! Och ta med en vän! Vi behöver verkligen sprida budskapet om hur vi påverkas av slapp lagstiftning och konsekvenserna av alldeles för mycket skadliga kemikalier i vår vardag. Men framförallt, vilka fina alternativ som finns.
Sophie La Girafe
Det är som det är. Ibland tar annat för mycket tid. Som att sätta sig in i nya vanor i ett nytt hem i en ny stad och nytt jobb och allt det där. Men bloggen står på listan över saker att ta tag i. Så det ska förhoppningsvis inte dröja alltför länge innan det börjar dyka upp inlägg mer regelbundet. Först måste jag bara tipsa om ett alternativ till plastfolie: Bee’s wrap. Jag har ju skrivit om Abeego på plastbantasidan men Bee’s wrap har jag hittat i Sverige, i Reneé Voltairs butiker. Det fungerar så himla bra. Bara köp!
Mamma fick en ost förra veckan som min sambo lämnat innan han for sin kos för att jobba. Den var inlindad i Bee’s wrap och nu får jag inte tillbaka den. Bee’s wrappen alltså. Osten är visst redan slut. Så bra är det.
När man är färdig med inpackningen så tvättar man den bara med diskmedel och kallt vatten. Inte varmt eftersom vaxet smälter då. Men man kan lägga ut den på diskbänken och skrubba med sin diskborste eller bara tvätta den mellan händerna och sedan lägga/hänga den på tork. Tror det kommer bli årets julklapp i vår familj…
Fotografen Gregg Segal från Californien har fotat människor i sitt eget skräp samlat från sju dagar. Jag ”gillar” bilden ovan bäst av de jag sett. Kontrasten mellan den ytterst välklädda och till synes sofistikerade familjen och deras avfall belyser det faktum att rika människor bara har en förmåga, eller möjlighet, att dölja sin överkonsumption och påföljande slitage på våra naturresurser till skillnad från människor i fattigdom.
Ja, då är det plastfri juli igen och jag kan verkligen inte säga att jag levt som jag lär senaste månaderna. När vi kom hem från Australien tog vi över en av våra lägenheter igen efter att den varit uthyrd under ett antal år. Den såg helt förjävlig ut. För att göra en lång historia kort; anticimex, förstörda golv, skåpsluckor som fattas, delaminering av skåp, stora hål i väggar… Så fortfarande, fem månader senare, renoverar vi. Vi har försökt vara så miljövänliga som möjligt, men det är ju så klart alltid en avvägning mellan olika aspekter av kvalitet, ekonomi och utseende. Vi har i alla fall så långt vi kunnat försökt att renovera istället för att köpa nytt, tex slipat alla golv (tack och pris att vi inte har laminat!). Dyrt, men det blev väldigt fint igen även om vissa hack och repor var avgrundsdjupa och fortfarande syns. Dock tog det nästan sex veckor att bara slipa om golv och lacka och lacka och lacka och vänta.
Köket fick vi helt enkelt riva ut, det var totalförstört. Men vi ha sparat gångjärn och försökt återanvända det som var helt. Kylskåp saknades så vi valde en med så hög miljömärkning som möjligt för vad kosingen räckte till. Samma med spis (en induktion). Diskmaskinen däremot fungerar fortfarande, så den får stå kvar. Äntligen behöver vi inte längre koka gröt på stormköket på vardagsrumsgolvet! Ikväll ska vi till och med ha gäster, fastän det fortfarande står hål i köket och gapar efter snickarens händer.
När det gäller möbler så fanns en del av vårt möblemang också uthyrt. Så det var bara att köpa nytt. Eller nytt och nytt, jävlar vad blocket.se, norska finn.no, bukowskis market och loppis är bra! Jag tänkte att second hand mest var 50-tal och teak och vi gillar mer modern design, men det går verkligen utmärkt fint att hitta snygga grejer second hand oavsett stilideal! För tillfället sitter jag vid ett stort helt felfritt skrivbord från Habitat som vi hämtade igår kväll (i en lyxvilla utanför Oslo) för tusen spänn (vi var rysligt nära att köpa exakt samma nytt för några tusenlappar mer, så det är ju inte bara miljön som sparas!).
Ett läckert matbord från Kartell som huserade bara ett kvarter bort behövde ett nytt hem och står nu i köket under en Bumling som vi hittade på Grandpa i Stockholm. Stolarna köpte vi nya, men svenskproducerade (Stolab). Norrgavelbutiken med sina vackra och svanenmärkta, svensktillverkade möbler har också blivit flitigt besökt och jag sitter på en väldigt snygg pall från dem som vi vitoljade häromdagen. Mina föräldrar som råkar vara på husvagnsemester har fått i uppdrag att plocka upp två Bruno Mathssonfåtöljer på vägen hem och jag måste lära mig den här nya Swish-betalningsmetoden! Så det börjar likna ett hem nu. Men fasen vad slitigt det är att renovera!
Så, detta är anledningen till att det inte blivit någon Plastic Free July i år och också varför bloggen legat i dvala. Men jag hoppas kunna hitta mer tid att blogga framöver nu när vi äntligen fått internet inkopplat! Tyvärr har vi en lägenhet nummer två i en annan stad i ett annat land att inreda också, men det är en annan historia… Men plastfri Oktober låter väl inte så dumt eller?
Cykel och hav
Idag är det visst både dagen D för Kusträddarnas kuststädardagar OCH cykelns dag! Att det ska vara så svårt att få information! Visserligen är jag nyligen immigrerad, men ändå! Vid frukosten läste jag om dagens cykelarrangemang och hann i alla fall med att cykla två varv kring Västerås med Pärlan (i regn) för att stötta mer cykling. Hoppas ni hann göra något bra för Sverige idag!
Ballonger istället för raketer, Bild: VLT.
Jag ogillar att vara en glädjedödare. Men i det här fallet måste jag axla rollen som surtant. Läser i Vestmanlands läns Tidning om hur Surahammars kommun valt att skicka ballonger i vädret istället för fyrverkerier. Det är en dålig idé. Väldigt dålig idé. What goes up, must come down och när ballongerna väl kommer ner igen är det inte bara direkt nedskräpning av naturen, de kan också utgöra de en fara för våra djur och vår natur.
Oavsett material.
Det finns så kallade biologiskt nedbrytbara ballonger. Precis som med bio-nedbrytbar plast i allmänhet betyder det att det krävs vissa speciella omständigheter för att plasten ska brytas ned under en rimlig tid och på bästa sätt. Oftast högt tryck och värme i industrikomposter. Sannolikheten att alla ballonger skulle hamna i en industrikompost är väl någonstans i närheten av noll.
På de platser där ballongerna med större sannolikhet hamnar är den biologiskt nedbrytbara processen föga imponerande. På ballongvänliga hemsidor (läs ballongföretag) jämför man nedbrytningstiden med tiden det tar för ett ekblad att brytas ned på öppen mark. Låter det bra? Jag har, som jag skrev tidigare, spenderat en del tid senaste veckorna med att inventera just ekar. Kring alla ekar ligger fortfarande bladen kvar från höstens lövfällning och faktum är att det kan ta upp till fyra år för ett eklöv att brytas ned. Ballons blow har en bildserie som visar hur en ballong av ”biologiskt nedbrytbart” material ser ut efter över två år i naturen. De skriver i sitt sista inlägg att ballongen fortfarande känns som en bit läder. I detta skick är ballongen fortfarande en fara för framförallt djur som kan missta den för mat eller fastna, ibland med dödlig utgång. På vissa platser i världen är det faktiskt olagligt att släppa iväg ballonger bland annat i New South Wales, Australien, eftersom risken är så stor att skada djur och natur.
Ballongföretag hävdar visserligen att mellan 90 och 95% av alla ballonger stiger till omkring 8 kilometer, där de fryser och exploderar till mindre bitar som så regnar ner och bildar ”minimalt med skräp”, vilket inte anses som ett problem. Skräp som skräp säger jag. Och många bäckar små. Problemet med plast i havet – och på land – kan endast motverkas genom att vi börjar handla på ett mer ansvarsfullt sätt. Surahammars kommun handlar inte på ett ansvarfullt sätt i det här avseendet. Tummen ned!
Kottkriget 