Kategoriarkiv: Havet

Rena kuster och cyklar

Cykel och hav

Cykel och hav

Idag är det visst både dagen D för Kusträddarnas kuststädardagar OCH cykelns dag! Att det ska vara så svårt att få information! Visserligen är jag nyligen immigrerad, men ändå! Vid frukosten läste jag om dagens cykelarrangemang och hann i alla fall med att cykla två varv kring Västerås med Pärlan (i regn) för att stötta mer cykling. Hoppas ni hann göra något bra för Sverige idag!

Annonser

Ballongsläpp – en dålig idé

Ballonger istället för raketer, Bild: VLT.

Ballonger istället för raketer, Bild: VLT.

Jag ogillar att vara en glädjedödare. Men i det här fallet måste jag axla rollen som surtant. Läser i Vestmanlands läns Tidning om hur Surahammars kommun valt att skicka ballonger i vädret istället för fyrverkerier. Det är en dålig idé. Väldigt dålig idé. What goes up, must come down och när ballongerna väl kommer ner igen är det inte bara direkt nedskräpning av naturen, de kan också utgöra de en fara för våra djur och vår natur.

Oavsett material.

Det finns så kallade biologiskt nedbrytbara ballonger. Precis som med bio-nedbrytbar plast i allmänhet betyder det att det krävs vissa speciella omständigheter för att plasten ska brytas ned under en rimlig tid och på bästa sätt. Oftast högt tryck och värme i industrikomposter. Sannolikheten att alla ballonger skulle hamna i en industrikompost är väl någonstans i närheten av noll.

På de platser där ballongerna med större sannolikhet hamnar är den biologiskt nedbrytbara processen föga imponerande. På ballongvänliga hemsidor (läs ballongföretag) jämför man nedbrytningstiden med tiden det tar för ett ekblad att brytas ned på öppen mark. Låter det bra? Jag har, som jag skrev tidigare, spenderat en del tid senaste veckorna med att inventera just ekar. Kring alla ekar ligger fortfarande bladen kvar från höstens lövfällning och faktum är att det kan ta upp till fyra år för ett eklöv att brytas ned. Ballons blow har en bildserie som visar hur en ballong av ”biologiskt nedbrytbart” material ser ut efter över två år i naturen. De skriver i sitt sista inlägg att ballongen fortfarande känns som en bit läder. I detta skick är ballongen fortfarande en fara för framförallt djur som kan missta den för mat eller fastna, ibland med dödlig utgång. På vissa platser i världen är det faktiskt olagligt att släppa iväg ballonger bland annat i New South Wales, Australien, eftersom risken är så stor att skada djur och natur.

Ballongföretag hävdar visserligen att mellan 90 och 95% av alla ballonger stiger till omkring 8 kilometer, där de fryser och exploderar till mindre bitar som så regnar ner och bildar ”minimalt med skräp”, vilket inte anses som ett problem. Skräp som skräp säger jag. Och många bäckar små. Problemet med plast i havet – och på land – kan endast motverkas genom att vi börjar handla på ett mer ansvarsfullt sätt. Surahammars kommun handlar inte på ett ansvarfullt sätt i det här avseendet. Tummen ned!

Kusten är klar

Alle nordmenn, kom dere ut og rydd strendene 10 mai! Kolla särskilt in min smarta och duktiga kompis Inger Lise Nerland som doktorerar på mikroplast i havet.

World Ocean Day 8 juni

Världshavens dag

Världshavens dag

Idag är det världshavens dag. Sedan år 2002 har de salta vattnen fått sin alldeles egna dag, där vi uppmanas tänka lite extra på vad de gör för oss och vad vi gör mot dem. Havet, det stora ändlösa blå, som man för inte så länge sedan, på 60-talet, trodde var så oändligt att oavsett hur mycket fisk vi fiskade och hur mycket sopor och gifter vi fyllde det med så kunde vi aldrig påverka balansen i havet. Det var fel. Väldigt fel. Nu vet vi att övergödning, utfiske, gifter, plastpartiklar och plast, främmande arter, havsförsurning och klimatförändringar förändrar, förgiftar och förstör. Gör som Worldoceanday.org föreslår och lova havet något. Behöver du inspiration? Look no further, bara välj en eller ett par punkter nedan:

Jag lovar att hädanefter, för våra ändliga blå hav, att…

  • köpa ekologiska varor som inte använder extra konstgödsel och därmed ökar risken för övergödning av haven, men också sjöar och vattendrag.
  • bara köpa MSC-märkt fisk efter WWW’s eller  Naturskyddsföreningens fisklista, som har stränga regler för både utrotningshotade arter och fångstmetoder.
  • undvika ta mediciner (och droger) i onödan vars substanser jag kissar ut och påverkar våra vänner fiskarna. Till exempel p-piller, diklofenak-preparat (voltaren), oxazepam-preparat (ångestdämpande).
  • undvika kosmetik och hudvård som innehåller en massa konstiga kemikalier. Go no poo’.
  • undvika rengöringsmedel som klorin, fönsterputs och särskilt alla antibakteriella hygeinartikar som varken är bra för mig eller havet. Städa miljövänligt del 1, del 2!
  • minska mitt plastberoende.
  • köra mindre bil eftersom ökad mängd koldioxid i atmosfären påverkar koldioxidhalten i havet och därmed också kalciumkarbonathalten vilket medför en minskad förmåga för skaldjur att bilda skal men också beteendeförändringar hos fisk.
  • köra mindre bil för att dra mitt strå till stacken i kampen mot den ökande globala temperaturen och havsytenivån.

Radio gaga

Virusattack

Virusattack

Ligger hemma sjuk, knockad av något ilsket virus. tygnäsdukarna går på högvarv och när jag emellanåt känner mig tillräckligt pigg sätter jag på slumpmässigt vald poddradio från Sveriges Radio. Bäst hittills:

Dioxinfisken i Östersjön (p3) av de prisvinnande journalisterna Daniel Öhman och Malin Olofsson (för Matens Pris). Sjukt bra program om hur regeringen fortsätter låta fisk med för höga halter av dioxin säljas i Sverige medan den är förbjuden att sälja i resten av EU.

Konflikt om Tillväxt och Konsumption (p1). Om ändå någon kunde förklara logiken i att vi ska jobba mer så vi kan köpa mer så vi kan jobba mer. Vår privatkonsumption står för hälften av Sveriges bruttonationalprodukt och är alltså till hälften ansvarig för den ekonomiska tillväxten. Samtidigt har vi svenskar tagit 167 miljarder i  lån för privatkonsumption. Även om min snorfyllda hjärna kanske inte jobbar på högsta växel för tillfället, så fattar jag ändå inte hur hur ekonomisk tillväxt fortfarande anses som det enda alternativet.

Bojkotta Coca Cola!

Strandfynd

Strandfynd

Jag är uppgiven och förbannad för att Coca Cola vann i rätten över den Australiensiska delstaten Northern Territory över införandet av ett pantsystem. Coca Cola ville inte ha ett pantsystem och vann. Det borde fan inte vara tillåtet för företag att ha något att säga till om. Särskilt inte när majoriteten av befolkningen vill ha ett pantsystem och det har fungerat smärtfritt under det år det testats.

Jag är uppgiven och förbannad för att vi inte ser ett samband mellan våra handlingar och konsekvenser (en strandad kaskelot visade sig ha dött av att äta plast). Hur kan Coca cola vinna när ett oräkneligt antal djur dör av svält på grund av plast? Corporate world. Greenpeace hade en helsida i förra veckans Sydney Morning Herald med en bild på en fågel och dess maginnehåll. Plast. Brought to you by Coca Cola.

Jag har i alla fall uppdaterat Plastbanta-sidan om hur du kan reducera ditt plastberoende. Börja nu! Och bojkotta Coca Cola & Schweppes beverages ltd och Lions som gick till gemensam attack mot Northern Territory.  

164408_10151342470107971_932738588_n

Kläder och kvalitet

Varje gång du tvättar ett plastplagg (polyester, nylon, akryl…) virvlar små plastpartiklar ut med sköljvattnet, genom reningsverket och vidare ut i havet. Och där förblir plasten.

Jag har valt att fortsätta köpa till exempel kängor i läder med rågummisulor istället för veganvarianter, trots att jag är vegetarian. Anledningen är just att alternativet ofta är av plast och jag ser inte det som varken miljö- eller djurvänligt och inte sällan av sämre kvalitet och med kortare livslängd. Jag vänder alltid ut och in på ett plagg och lusläser innehållet och försöker alltid hitta plagg av hög kvalitet som går att laga och lagas igen och sedan kunna läggas på komposten och bli till jord. Appropå miljö och kläder, varje miljöfashionista bör lyssna på ett lysande program om kläder och kvalitet i  Stil i P1.

Plastic is nothing but solid oil

Ni får ursäkta den engelska titeln, men jag citerar Captain Charles Moore. Olja är nedbrytningsbart i naturen och även om oljespill naturligtvis alltid är en miljökatastrof så kan naturen läka den. Olja kan brytas ned. Plast däremot, försvinner aldrig, eller åtminstone inte under en överskådlig tid. Plast är som en oljekatastrof som naturen aldrig kommer att kunna självläka. Plast är lika giftigt, kvävande och förgörande som olja för naturen och helt onedbrytbar.

För inte så länge sedan, 24 Juli i år, hamnade sju stora kontainer i vattnet utanför Hong Kong. Dessa kontainer innehöll råvaran för plastprodukter; nerdles – en typ av plastpellets. 25 ton av små små plastkulor som letar sig in överallt i klippskrevor och koraller, blandar sig med sanden i bottnar och på stränder, flyter runt i havet och misstas för fiskägg av fiskar och andra marina djur. Det är en massiv miljökatastrof. Har ni hört talas om den? Läs lite mer här och här.

Sydneys kranvatten

I Sydney får man gratis kranvatten på cafeér och resturanger. Vattnet serveras i glasflaskor med information om miljöpåverkan av och problemet med plastflaskor i naturen. Exemplariskt.

Ni känner väl till Captain Charles Moore?

I onsdags var jag i Sydney på en låång föreläsning med Capten Charles Moore. Forskare och en av de första som noterade den ökande mängden skräp i Stilla Havet (The great Pacific Garbage Patch). Han har fortsatt att bedriva provtagningar där ute i havet sedan de första skrämmande trålproven och det ser inte bra ut. Capt. Charles Moore har nu skrivit boken ”Plastic Ocean” och är ute på en långresa runt jorden för uppmärksamma plastens förödande konsekvenser både i hav och på land.

Föreläsningen (jepp, det var ingen lättsinnig bokpromotion) innehöll mycket information. För mycket för att summera i ett enda blogginlägg, men håll utkik, jag tänker nämligen ägna en hel del tid och plast plats på bloggen för plast framöver. Bra plast och dålig plast. Stay tuned!