Plastfri oktober och ekologisk mat

En veckohandling

Plastfri oktober i Sverige gick inte så bra. Jag önskar att bilden ovan visade hela oktobers ansamling av plast, men det var vad sambon kom hem med från en enda runda till mataffären. Vill man ha ekologiska matvaror så är det knappast möjligt att leva plastfritt och vi har valt att köpa eko trots plast. Men det väcker ganska många funderingar hos mig. Jag undrar hur ekologisk mat ens tillåts packas i så mycket plast. Dels är det inte miljövänligt. Dels vet vi inte hur mycket onyttiga kemikalier som läcker ut i maten och det strider ju mot själva syftet att  välja eko.

Intressant nog ska Norska Mattilsynet, tillsammans med övriga nordiska länder, under detta året undersöka om matförpackningar generellt uppfyller de olika krav och riktlinjer som ställs på förpackningar som kommer i kontakt med mat. Dessutom kommer man ta stickprover på olika produkter och leta efter mjukgörare, främst ftalater. Detta är tydligen ett område som tidigare förbigåtts vilket betyder att förpackningar till mat mycket väl kan innehålla otillåtna ämnen eftersom ingen tidigare brytt sig om att kontrollera det. Rapporten väntas vara färdig i maj nästa år. Dock kommer man inte titta på om och eventuellt vilka förpackningar som läcker ämnen till maten, tyvärr.

Förutom kemikalieaspekten anser jag att det faktum att vi konsumerar sådana enorma mängder engångsplast är helt orimligt ur ett hållbarhetsperspektiv. Att ekologisk och KRAV-märkt mat bidrar till denna miljöförstöring är just orimligt. Enligt Svenska Naturskyddsföreningens sakkunniga så förpackas all ekologisk mat i plast för att den inte får komma i kontakt med oekologisk mat. Radioprogrammet Klotet har också tagit upp frågan om varför ekoprodukter är plastinpackade. Här svarar Johan Cejie, försäljningschef på Krav samma sak, att det är för att ekomaten inte ska komma i kontakt med annan mat. Förhoppningsvis kommer den dagen då den oekologiska maten måste förpackas för att inte kontaminera den giftfria. Tills dess; vad ska vi göra?

Johan Ceije svarar också att det ökar hållbarheten på maten. I kommentarsfältet kommer dock en poäng; ett paket med äpplen kastas även om bara ett äpple blivit dåligt vilket förmodligen ger mer svinn i slutändan.

Enligt samma sakkunniga på SNF ovan arbetar man redan tillsammans med KRAV och tittar på reglerna kring förpackningar och dess miljö oh hälsopåverkan. Min tanke var att gå vidare och rota i det här, men med en liten ny människa i huset och med deadlines på kursen jag läser (förkovrar mig i ArcGIS) så har det inte blivit av. Så nu skriver jag det här inlägget ändå.

Intressant är att det ännu inte ens finns några riktlinjer för plastens ursprung på KRAV, fossil eller förnybar råvara. Förnybar råvara är ju något bättre, om än inte optimalt. Ytterligare något jag funderar över är hur tillverkningsprocessen av biobaserad plast ser ut i jämförelse med fossil plast och vilka olika kemikalier som tillsätts i processen. Frågor genererar fler frågor genererar fler frågor…

Sammanfattningsvis gick plastfri oktober uruselt. Men det är ändå rätt vettigt att stanna upp och fundera på hur mycket plast man egentligen släpar hem. Det finns ju ändå situationer där man kan välja mer eller mindre plast. Vi (läs H) lagar all mat från grunden, bakar eget bröd och har under sensommaren och hösten hämtat frukt och grönsaker hos släkt och vänner som odlar själva. Det jag dock kommit fram till är att det måste bli ett slut på den närmast extrema användningen av engångsplast. Snarast. Frågan är bara hur vi ska få till det.

Plastfri oktober och gift i t-shirts

Tygblöjor är ju inte bara bättre för miljön, plånkan och barnrumpan, de är ju så mycket finare också!

Han var beräknad i början av oktober och jag räknade kallt med att han skulle komma tidigare. Men så blev det inte, tvärtom. Och efter fem dagar på BB har vi förmodligen överskridit vår normala årskonsum av plast. Men väl hemma har vi fasat ut de konventionella blöjorna och lärt oss vika gamla hederliga tygblöjor och testat mer modena flergångsblöjor som gDiaper. Plastfri oktober har dock bjudit på meckigare och mer irriterande motstånd än bebisskötsel. Mer om det i nästa inlägg.

Jag startade bloggen med syftet att analysera och hitta de bästa och mest riktiga och viktiga alternativ för att leva ett mer miljövänligt liv. Jag tyckte de allra flesta miljöbloggar fokuserade på barn och ett mer miljövänligt barnliv och saknade vettiga alternativ till mig – en vuxen. Men det är uppenbart att engagemanget för giftfritt och plastfritt för barn är starkt och att det varit det länge, för det är helt problemfritt att bara köpa ekologiska kläder och leksaker och nappar och vad man nu behöver för barn.

Tänk om samma utbud fanns för vuxenkläder och prylar! Skillnaden är enorm och jag är än mer övertygad om att vuxna måste börja ställa samma krav på giftfria produkter! Råd och rön publicerade nyligen ett test av olika t-shirts – för vuxna. Man testade för bland annat azo-färgämnen, nonylfenoler, ftalater, flamskyddsmedel och alternativa mjukgörare. Tio av femton tröjor innehöll otäcka kemikalier. Tio av femton!

Varning för denna t-shirt! Bild: Råd och Rön (http://www.radron.se/)

”I Hollisters tröja fanns störst antal kemikalier och störst mängder ftalater. Den innehöll mycket stora mängder av ftalaterna DINP och DIDP. Halten av DINP var minst 14 gånger över gränsvärdet, och halten av DID P minst tre gånger över gränsvärdet, för barnprodukter som barn kan stoppa i munnen. Måttliga mängder (under gränsvärdet) av BBP, en ftalat som förbjuds i EU under februari 2015, och flera alternativa mjukgörare fanns i trycket. Måttliga mängder av formaldehyd (under gränsvärdet). Förekomst av fenol – en svag syra som kan bildas som biprodukt från den alternativa mjukgöraren mesamoll under tillverkningen.” Läs hela testet. Man blir ju helt matt.

Norska Mattilsynet säger till

Använder du icakassen som brödpåse? Sluta omedelbart med det. Förvarar du mat i gamla glasslådor? Sluta med det. Dricker du vatten ur en engångsflaska? Gör inte det!

I Norge har Mattilsynet (motsvarande Livsmedelsverket) gått ut med några varningens ord kring användandet av olika plastprodukter, som alldeles för ofta används till saker de inte är avsedda för. Jag själv har tidigare förvarat mat i både yoghurtburkar och glasslådor. Återanvändning i all ära, men låt det inte gå ut över din hälsa!

Olika typer av plast är producerade med tanke på väldigt specifika användningsområden. En glasslåda är godkänd för förvaring av glass i frysen. Inget annat. Den är inte ens godkänd att återanvända för förvaring av glass i frysen om du nu skulle tänka att du i alla fall kan förvara din egenhändigt gjorda glass i den. Det är en engångsprodukt. Punkt.

Dessa typer av engångsförpackningar ska absolut inte användas i microvågsugn eller diskas i diskmaskin eftersom vissa produkter kan läcka giftiga ämnen när de hettas upp. I intervjun länkad ovan säger Sidsel Sæbøe från Mattilsynet – Det verste jeg har sett er en drikkekopp til barn som kun var egnet til kontakt med vann i én time. Det vil si uegnet til juice, uegnet til melk og uegnet til å sette i kjøleskapet med vann. Vad säger man? Glas och rostfritt!

Föreläsning med Kemikaliepappan

Igår var jag och H på en föreläsning med bloggaren Magnus Kähler, alias Kemikaliepappan, om de skadliga kemikalierna i vår vardag. Framförallt barns vardag och en del fokus på låg en Giftfri Förskola. Men jag tycker KP levererade en översiktlig och rättfärdig bild kring ett ämne som berör oss alla! Han började med en kort introduktion om kemikalier, problematiken kring vår okunskap om många av de ämnen som används i material vi dagligen kommer i kontakt med, exponeingsområden och vad hormonstörande ämnen egentligen ställer till med i våra kroppar. Han fortsatte med hur vi som konsumenter kan och bör vara med och förändra industrin, vilka lagar som reglerar vad och till slut tips på vilka produkter som man kan byta ut och mot vad.

Det var två timmar med mycket information och jag tyckte ibland att det gick lite fort, men min sambo som inte är biolog, inte pratar perfekt svenska och inte heller är lika påläst som jag hängde med, så budskapet gick uppenbarligen hem :). Om jag får komma med lite konstruktiv kritik så var det lite för mycket text på power pointen (men om jag förstod det rätt så får alla deltagare med sig hela presentationen sen med all info för vidare förkovring) och lite för lång tid ägnades åt sponsorerna. Men jag vann en påse från Sophie La Girafe, så jag kanske ska vara tyst (även om ansiktskrämen i miniförpackning för bebis(!) rimmar illa med mina levnadsregler för både plastbruk och onödiga hudvårdsprodukter). Den fina bit- och pipgiraffen i naturgummi kommer dock förhoppningsvis snart väl till pass… 😉

Den delen jag inte hade någon koll på gällde specifika lagstiftningar kring barnprodukter som leksaksdirektivet och vad man egentligen använder för produkter på förskolor. Det var intressant och lärorikt. H deppade dock lite i morse och konstaterade att det gamla LEGO’t och hans playmobil-prylar förmodligen kommer få vara kvar i källaren i sina lådor för all framtid. Allt som allt var föreläsningen väl värd pengarna och har du möjlighet att gå så gör det! Och ta med en vän! Vi behöver verkligen sprida budskapet om hur vi påverkas av slapp lagstiftning och konsekvenserna av alldeles för mycket skadliga kemikalier i vår vardag. Men framförallt, vilka fina alternativ som finns.

Sophie La Girafe

Bee’s wrap

Det är som det är. Ibland tar annat för mycket tid. Som att sätta sig in i nya vanor i ett nytt hem i en ny stad och nytt jobb och allt det där. Men bloggen står på listan över saker att ta tag i. Så det ska förhoppningsvis inte dröja alltför länge innan det börjar dyka upp inlägg mer regelbundet.  Först måste jag bara tipsa om ett alternativ till plastfolie: Bee’s wrap. Jag har ju skrivit om Abeego på plastbantasidan men Bee’s wrap har jag hittat i Sverige, i Reneé Voltairs butiker. Det fungerar så himla bra. Bara köp!

Mamma fick en ost förra veckan som min sambo lämnat innan han for sin kos för att jobba. Den var inlindad i Bee’s wrap och nu får jag inte tillbaka den. Bee’s wrappen alltså. Osten är visst redan slut. Så bra är det.

När man är färdig med inpackningen så tvättar man den bara med diskmedel och kallt vatten. Inte varmt eftersom vaxet smälter då. Men man kan lägga ut den på diskbänken och skrubba med sin diskborste eller bara tvätta den mellan händerna och sedan lägga/hänga den på tork. Tror det kommer bli årets julklapp i vår familj…

Mera tvål

Finfina tvålar!

Som jag skrivit om här, så är hård tvål bäst och jag har fått så många förfrågningar om var man får tag på bra tvål utan palmolja. Tack vare oss (mest er) så är nu de allra flesta tvålarna från Kerstins Hemtvål utan palmolja! En av de första sakerna jag gjorde när jag kom hem till Sverige var att beställa ett tjog (nästan) och jag har nu testat mig igenom allt från laktritstvål till myrratvål. Jag kan rekommendera! Feta, löddriga, godluktande och närproducerade utan nasties.

Hemmagjord hudkräm

Made in Home

Yep, igår gjorde jag alldeles egen hudkräm, lika delar bivax (som jag fått av grannen vars pojkvän har bin), sheasmör och kallpressad kokosolja. Först hettar man upp bivaxet, sheasmöret och kokosoljan i en skål i en kastrull med vatten på spisen (som när man smälter choklad) och rör om tills allt är en klar vätska. Så tar man av skålen från kastrullen, blandar i någon essentiell olja (om man vill, jag tog lavendel), häller upp i någon bra form (jag använde någon slags mini-muffinsform) och låter man det svalna. Tanken är att det ska bli ett litet ‘block’ av hudkräm som man kan massera in i huden. Jag har en liknande från Lush men tänkte prova själv och det blev bättre än förväntat. Henrik tyckte den luktade precis som L’Occitanes handkräm som jag gillat så mycket (tyvärr har L’Occitane avancerat till den Kinesiska marknaden vilket betyder att allt måste djurtestas). Men då får man helt enkelt göra själv. Inte djurtestat, inga konstiga kemikalier, eko och plastfritt. Mycket stolt och nöjd. 

Hemmagjord sojamjölk

Sojamjölk i glasflaska!

Mjölk, särskilt laktosfri mjölk som inte är inpackad i kartong med ett lager plast på insidan och med plastkork. Omöjligt. Ingen mjölk till gröten. Inte förrän bästa Henrik köper ekologiska sojabönor i lösvikt, lägger i blöt över natten, skalar, en del sojabönor, två delar vatten, i en mixer, häller geggan genom en silduk ner i en kastrull, kokar upp under omrörning, tillsätter en halv tesked salt och en matsked honung, låter koka i 20 minuter, svalna, tar bort skinnet och häller på flaska.  Mjölk till gröten igen!

 

Dove Liquid Handwash, soft touch

Jihoo, laptopen kom tillbaka, med en ny del och allt kvar. Så här kommer Dovetvålens inehåll. Ta dig en kopp te, luta dig tillbaka och njut förfasas.

Aqua, bara vanligt vatten. Eftersom det står först är det också mest av det.

Sodium Laureth Sulfate, SLS är en tensid, alltså en molekyl som har en vattenlöslig del och en fettlöslig del, för att kunna binda till smuts och så spolas bort med vattnet. Den har således exakt samma funktion som den mildare fettsyran i tvålen. SLS är hudirriterande.

Glycerin, inte en särskilt informativ ingrediens. Glycerin kan vara allt från en biprodukt från annan tvålproduktion, till syntetiskt glycerin med olja som råvara.

Cocamidopropyl Betaine, Okej, ännu en tensid. Också hudirriterande, kan vara kontaminerad med 3-dimethylaminopropylamine som kan vara allergiframkallande Många kan. Osäkert är ordet. Är förmodligen tillsatt för att göra löddret mer löddrigt. För ju löddrigare desto renare blir man. I reklamen.

Cocamide MEA , Med tanke på att det mest är vatten i den här flaskan, så tar vi i med ytterligare en tensid med löddereffekt och som påverkar viskositeten i tvålen, så den blir härligt krämig. Denna produkt är syntetiserad från kokonötsolja och ethanolamine (citerar Skin deep; ”Other MODERATE concerns: Organ system toxicity (non-reproductive)”. Skönt att det inte var nån fara för reproduktionssystemet i alla fall…

Isopropyl Palmitate, Ha, trodde jag, en produkt utan uppenbara hudirriterande egenskaper. Men så är den i de flesta fall baserad på palmolja (o-bra) och PETA har en del att påpeka om denna ingredies då den kan också vara baserad på döda djur(!). Den är tillsatt för att ge en snygg och mjuk finish på dina framtassar.

Cucumis Sativus Fruit Extract, fruktextrakt från gurka. Ofarlig.

Camellia Sinensis Leaf Extract, grönt te-extrakt. Ofarlig.

Parfum, Parfymering ja. Svårt att veta exakt vad detta innebär. Många dofttillsatser innehåller phthalater som är hormonstörande bland annat. Det är störande att de fortfarande får användas!

Acrylates Copolymer, PLAST! Varför i helvete har man plastmolekyler i en tvål som spolas ut i avloppet och ut i vårt dricksvatten? Det här är ju sinnesjukt! Finns inte ens nån vettig förklaring till varför de har skiten som ingrediens. Är det för att jävlas kanske?

Glycol Distearate, hm, hittar inte så mycket information om detta ämne. Det verkar dock vara skadligt för miljön… Just, så är den mjukgörande. Bra va!? 

PPG-12 , Hittade lite info på PubChem, Polypropylene glycol absorberas genom huden i viss mån men… ingen… allvarlig industririsk. Råtthannar som fått äta detta metaboliserar kemikalien utan några som helst fysiologiska effekter. Ja men dåså, skönt att de testat på råttor först. Ingen risk för arbetarna på kemikaliefabriken alltså. Men varför detta ämne i tvålen? Ingen aning.

Laureth-4, Hudirriterande men det finns inte mycket mer data om denna lilla ormliknande molkeyl. Inte som tvättingrediens i alla fall. Det där med råttor och insulin orkade jag inte helt läsa.
Sodium Chloride, vanligt bordssalt (tror inte att den här sörjan smakar bättre med salt faktiskt).
Tar den här listan aldrig slut???
Citric Acid, citronsyra. Inga farligheter. Om den inte är industriellt framställd med hjälp av mögelsvampen Aspergillus Niger vill säga, som uppenbarligen orsakar en del problematik för folk. Länk. Den kan vara tillsatt för att balansera pH, men jag vågar inte lova nåt.
Sodium Benzoate, konserveringsmedel. Helt utan biverkningar. Så länge man inte kombinerar den med askorbinsyra(vitamin C) eftersom man då får benzen. Och det, det ville man inte gärna hålla på med under kemilabbarna på BMC i Uppsala.

Alpha-Isomethyl Ionone, någon form av doftämne. Lite miljögiftig sådär.

Benzyl Alcohol, jag skulle gissa att detta är ett ämne som hör till doftdelen i flarran. Eller ett till konserveringsmedel. Annars inget allvarligt. Men man kan förhindra löss från att stänga sina andningshål med det. Bara det liksom.

Butylphenyl Methylpropional, detta var en riktig luring som går under ett antal(!) namn. Men i de flesta sammanhang har man förkortat bort aldehyden… ”Svälj inte detta, irriterande för hud och ögon. Undvik kontakt med ögonen. Använd handskar.” Lite dumt att använda handskar när man ska tvätta händerna… Okej, okej, det gäller naturligtvis outspädd kemikalie. Men kolla listan för 17. Det är ju bara hudirriterande ämnen i den här såpan! Hm… det står EU Banned and Restricted Fragrances… !?

Citronellol, parfymingrediens.

Hexyl Cinnamal, syntetiskt doftämne. Allergiframkallande.

Hydroxyisohexyl 3-Cyclohexene Carboxaldehyde, på PubMed får jag fram vetenskapliga artiklar med titlar som
• Prevalence of allergic contact dermatitis caused by hydroxyisohexyl 3-cyclohexene carboxaldehyde has not changed in Denmark.
• An odor-specific threshold deficit implicates abnormal cAMP signaling in youths at clinical risk for psychosis
• Deodorants are the leading cause of allergic contact dermatitis to fragrance ingredients.

Limonene, parfym som sönderfaller till olika oxiderande ämnen som kan vara irriterande för både hud och lungor.

Linalool, en riktig godbit, eller godlukt kanske man ska säga. För det är något slags parfymämne. Men det fungerar också som lus- och kackerlacksmedel. Tydligen också en ingrediens i myggmedel. Detta börjar att bli roligt. Linalool bryts ned vid kontakt med syre och bildar en biprodukt som kan vara allergiframkallande och ge eksem. I Sverige är denna ingrediens en av de vanligaste kontaktallergierna enligt Medical News Today. Men enligt Wikipedia så är det bara att köpa mindre flaskor och skruva på locket ordenligt efter varje handtvätt så är det nemas problemas! Annars kan kemikalien vara svår att undvika då den förekommer i nästan allt av parfymerde skönhetsprodukter.

CI 19140, färg är ju en viktig ingrediens. Särskilt en som bioaccumuleras.

CI 61570, ju mer färg desto bättre.
Det här tog ju bara några timmar i anspråk. Klart att vem som helst orkar kolla baksidan på alla flaskor man köper med sig hem och analysera innehållet. Eller inte. Jag har använt SkinDeep och PubMed i största utsträckning, men även en del nyhetsartiklar, EU-direktiv och Wikipedia. Jag har undvikit uppenbara konspirationssidor och skräckpropaganda, och har försökt hålla mig till information som är känd och i största möjliga mån bevisad vetenskapligt. Dock har jag inte sparat alla länkar av den enkla anledningen att jag inte orkade hålla reda på alla hundra sidor jag besökt de senaste tre timmarna.

Lova

Lova något litet, gör något stort. Se sen en film. Eller omvänt.