Cykel och hav
Idag är det visst både dagen D för Kusträddarnas kuststädardagar OCH cykelns dag! Att det ska vara så svårt att få information! Visserligen är jag nyligen immigrerad, men ändå! Vid frukosten läste jag om dagens cykelarrangemang och hann i alla fall med att cykla två varv kring Västerås med Pärlan (i regn) för att stötta mer cykling. Hoppas ni hann göra något bra för Sverige idag!
I kölvattnet av mina funderingar angående massproduktion och likriktning i förra inlägget så har jag spunnit vidare och börjat fundera mer på riktigt hantverk. Jag har drömt om att hitta en skräddare som kunde sy upp mina kläder så de passar mig och mina önskemål. Går det? Tänk att få saker precis som man vill ha dem! Som med min cykel. Min sambo bygger cykelhjul till kunder som vill ha handbyggda hjul. Jag ville naturligtvis också ha det, i ett väldigt speciellt mönster. Det krävdes viss övertalning för det var ett väldigt knixigt mönster att bygga, men jäklarns vad coolt det blev. Nu är cykeln nästan färdig. Jag ska bara byta ut de tillfälliga bromshandtagen (gamla rostiga) mot att par jag hittade på ebay, second hand och helt perfekt i färg och form.
Jag tycker att det är viktigt att respektera andras tid. Att inse att ett seriöst hantverk tar tid, vare sig det är att bygga hjul, sy ett par byxor eller bygga ett köksbord. Eller för all del, bedriva undersökande journalistik. Jag undrar om folk flest fattar vad vi går miste om när vi säljer ut allt för tid och pengar. Ekonomisk tillväxt igen. Ytterligare en stötesten. Men tillbaka till ämnet. Varför inte betala mer för ett gott hanverk, men köpa färre prylar? Du får något du verkligen vill ha, som är nästintill evigt och du lägger din ekonomiska röst på lokal och etisk produktion. Bara en liten tanke.
…something borrowed, something i nån färg. Det första som införskaffades till min blivande var ett par guldfärgade fälgar, ”something new”. De har fått extraknäcka som väggprydnader i vårt hem medan jag letade efter de perfekta naven och alla de andra delarna jag inte hade en tanke på att en cykel består av.
Jag var dock medveten om ramens betydning för en cykel och den skulle definitivt vara ”something old”. Henrik scannade ebay för den perfekta ramen; en gammal stålräser i lagom storlek. Dessutom hade jag bestämt att jag skulle ha ett styrlager av den gamla typen och det var lättare sagt än hittat. Henrik höll på att bli galen.
Men under en konferensresa till Adelaide i Juli gick jag in i en klassisk cykelaffär och där i taket hängde den. En gammal handgjord italiensk stålram i lagom storlek. Den hade fel färg men sjyst stuk med muffar och alla andra attribut som passade mina behov. Den fick följa med hem och sen var det väl bara att sätta ihop cykeln tänkte jag…
…Juli, Augusti, September, Oktober… Att låta saker ta sin tid var det ja.
Vi har haft vänner på besök här i avlägsna Oceanien. Vi tog med dem till Sydney, hyrde cyklar och såg staden från två hjul. Det var en riktig fullträff, trots en dag med regn. Vi hann mer än till fots, slapp skoskav, busstidtabeller och dyr parkering. Vi cyklade mellan cafeér och sevärdheter i olika stadsdelar, stannade när det passade och såg staden från helt andra sidor än vad vi hittills gjort. Och vi har ändå varit i Sydney en hel del!
Henrik kollar cykelkartan i en korsning i Newtown.
Ni vet, man hittar något som man vill ha NU. Man kommer på att man vill åka någonstans på resa NU. Man vill veta vem som skrev den där melodin NU. Man sitter på café och pratar om allt mellan himmel och jord, som man ska göra när man fikar, men efter varje fundering så åker smartfånen fram och google tas i bruk. (Vet ni hur mycket koldioxid som förbrukas vid ett googlesök?)
Ibland känner jag att jag inte måste veta vilket år Marie Curie vann nobelpriset i Kemi just precis nu. Varför inte bara vänta tills man kommer hem och kan slå upp i nån kemibok som ändå står och dammar i hyllan?
Jag skulle skaffa mig en cykel. Jag bestämde mig för att jag skulle ha den perfekta cykeln. Inte första bästa. Inte en cykel NU. Så jag började spåna, fundera, spana in cyklar som susade förbi på gatan, tjuvläsa cykelböcker i bokhandeln och bläddra i sambons tummade cykeltidningar. Och googla. Jag bestämde mig för att bygga en cykel själv (med cykelmekanikersambon till hjälp) med så mycket andrahandsdelar som möjligt. Enligt datumet på min första cykelfundering (bilden) så har det tagit tid. 9 månader för att vara exakt. Och cykeln är fortfarande inte klar. Men den kommer bli fantastisk, för den som väntar på nåt gott…
Kottkriget 