Material och produktion, del 2

Sisalmatta

Textilindustrin är enligt ett utkast till en EU-rapport en av de mest komplicerade industriella processer som finns, med otaliga led av olika producenter och tillverkare längs vägen till ett färdigt plagg. Vissa plagg startar på en åker, andra i kemikalielaboratorier vilka sedan vallas vidare fram och tillbaka över moder jord, från råvara via förbehandlingar till garn som ska färgas innan det blir till tyg. Tyget klipps och stryks och sys och därefter transporteras och allt påverkar miljön.

Det finns två stora huvudgrupper av fibrer, naturfiber och konstfiber. Naturfiber delas in i växtfiber som lin, bomull, hampa, sisal, och djurfiber som ull (merino, alpacka, kashmir) och siden. Konstfiber delas in i regeneratfiber och konstfiber. Viskos, rayon och tencel är exempel på regeneratfibrer där råvaran är trä. Konstfiber är baserat på icke-förnybar råvara, olja, som omvandlas till bland annat polyester, acryl, lycra, lurex (metallfibrer) och fleece.

Bomull är den vanligaste råvaran för kläder i naturmaterial. Tyvärr är bomullsodling förenat med stora mängder gifter och bekämpningsmedel. Faktum är att bomullsodling använder mest gift av allt slags jordbruk i hela världen.  Bomullsodling passar bäst i torra områden med mycket sol, men kräver samtidigt enorma mängder vatten. Avrinningsvattnet från konstbevattnade bomullsfält är fulla av bekämpningsmedel och förgiftar floder och sjöar. Och det är inte lite giftigt heller, varje år dör 22 000 människor och 3 miljoner förgiftas av bekämpningsmedel vid bomullsplantage, enligt WWF. Bhopalkatastrofen (som de flesta säkert känner till)  producerade just insektsgift för bomullsplantage. Dessutom är bomullsodlingen ett hot mot den biologiska mångfalden. Insektsgifterna dödar små däggdjur och fåglar, och bomullsplantagen upptar så enormt stora ytor att det inte finns så mycket yta kvar för andra arter att leva på.

I 2010 stod syntetmaterial för 62.6% av textilmarknaden och ökade mest jämfört med naturliga och regeneratfibrer. Polyester, en av de vanligaste syntetmaterialen, har till skilland från bomull ingen direkt påverkan på landytan och kräver inga bekämpningsmedel. Polyester kräver dessutom mindre kemikalieanvändning i färgningsprocessen. Men oljeindustrin inte precis natursnäll, råvaran är icke-förnybar och själva tillverkningsprocessen kräver mycket energi, långt mer än bomull. Dessutom är polyesterproduktens slutskede soptippen (eventuellt via återvinningen) och således ett linjärt förlopp från vagga till grav.

Regeneratfiber som viskos, rayon och modal är ofta baserat på trä vilket automatiskt gör det problematiskt med tanke på skogsskövlingen. Dessutom krävs mycket kemikalier i processen från träpulpa till tyg. Tencel är ett varumärke för lyocell som kräver mindre energi än viskos och rayon och är baserat på certifierade träslag (eukalyptus). Kemikalieanvändingen är också lägre för Tencel/lyocell. Bambubaserad textil har blommat upp som ett miljövänligt alternativ till annan textil. Men bambu är INTE ett miljövänligt alternativ om det processats som viskos/rayon. Bambutextil som är tillverkat mekaniskt (inte kemiskt) på samma sätt som lin eller hampa är ett sjyst alternativ. Tyvärr är endast en ytterst liten del tillverkat på detta vis då det kräver mycket arbetskraft och det kostar pengar.

Vad är bäst då undrar du? Produktionen av textilier är en mycket miljöbelastande process oavsett råvaran. Men ekologiskt och återvunnet är ändå bättre än till exempel konventionellt odlad bomull eller nyproducerad polyester och Tencel/lyocell bättre än viskos eller modal. En jämförelse av olika material hittar du här. Och på sidan 77 här. Undvik materialblandningar som bomull och poyester (polycotton) eftersom de inte går att återvinna. Slitstyrkan bedöms vara bättre med polycotton då de kan tvättas fler gånger, men tvätta hellre än bomullströja mer sällan (sidan 130).

Produktionen av textil kräver enorma mängder vatten, energi och kemikalier. Tirupur är en stad i Indien där bland annat svenska kläder produceras i de 9000 textilfabriker som finns där. Varje dag måste omkring 70 miljoner liter vatten köras in till staden med lastbil för att täcka behovet av vatten för industrin och befolkningen. Detta eftersom färgerierna läcker ut starka kemikalier i vattendragen som förorenat dricksvattnet (Swedwatch). Kemikalierna läcker inte bara ut i produktionsländerna. Kemikalieinspektionen har listat exempel på farliga ämnen som kan hittas i dina kläder: dispersionsfärger, ftalater, bly, antimögelmedel, krom, perfluorerade ämnen, azofärgämnen, triklosan, formaldehyd och flamskyddsmedel. KI råder oss att alltid tvätta nya kläder innan de används och att vi bör välja miljömärkta kläder och ekologiska material. Det är egentligen inte klokt! Greenpeace har fört kampanjer under en längre tid för att försöka giftbefria modeindustrin (Dirty Laundry). Skriv gärna under deras Detox Fashion Manifesto!

Så, vet du vad är det för material i dina kläder? Vilka gifter döljer sig i tryck och färger? Och hur är de producerade?

2 tankar om “Material och produktion, del 2

  1. Matilda skriver:

    Sicken snårig djungel! Känns som att secondhand är ett väldigt bra val.
    Intressant det där med att man ska tvätta sina kläder innan man använder dem. Samtidigt kör ju många jeansmärken med att man INTE ska tvätta dem på länge för både miljön och jeansens skull.

  2. Ylvan skriver:

    Just den här delen var riktigt krånglig och jag har bara skrapat på ytan! Men om man håller sig till ekologiska material eller återvunnen polyester (eller second hand) så klarar man sig nog rätt bra. Jag tänker att om man köper ett par Nudie (ekojeans) och tvättar dem innan man använder dem, så kan man ju låta bli att tvätta dem sen på länge. Men jag tror nog att de flesta inte vet hur mycket kemikalier våra kläder innehåller när vi köper dem. Det är ju det greenpeace försöker få uppmärksamhet kring.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: