Månadsarkiv: juni 2012

Plastbanta

 

Efter att ha sett filmen Bag It och varit på en föreläsning med en man (värd att se) som seglat genom The great Pacific Garbage patch, så bestämde vi oss för att plastbanta. Rejält! Först blev det naturligtvis totalförbud på petflaskor, take awaykoppar och plastpåsar (inklusive frukt- och grönsakspåsar). Sen rök plasttandborstarna, shampoflaskor och tvålpumpar. Diskmedelsflaskan i plast är ett minne blott, plastdiskborstar och disksvampar likaså. När man väl satt igång så blir det lite som en sport!

Vi har en butik i närheten, Organic Plus, som säljer massor av olika livsmedel i lösvikt. Man tar med sig sina mjölburkar dit, väger, fyller på, väger igen och betalar. Samma sak med ris, bönor, nötter, popcorn, müsli, havregryn, kikärtor, linser och en massa annat. Man kan också köpa bland annat tvättmedel, diskmedel, shampo, balsam och såpa ur stora dunkar. Man fyller sin medhavda flaska och minskar därmed sitt plastavfall avsevärt! Det är helt genialt! Någon som vet om det finns liknande koncept någonstans i Sverige?

 

Marine reserve in Australia!

Då blir det i alla fall vissa restriktioner i vissa områden utanför Australiens kust. Det har varit krig om det här ett bra tag men nu har ändå ett steg tagits i rätt riktning. Även om olje- och gasområden på ett vis lämnats lite utanför, enligt den gröna senatorn Rachel Siewert. Men okej, jag ska inte vara så negativ. Det stora barriärrevet får i alla fall ett utökat skydd. Med tanke på Australiens rätt kassa miljöpolitik så får man ändå bli lite glad då.

Kanske till och med fira lite. Jag tror vi generellt är för dåliga på det, att fira gröna segrar alltså. Så, var är Dom Pérignonen?!  

Finns den som ekologisk förresten?

 

Bambutandborste

 

Vi har övergivit plastvarianterna till fördel för bambutandborstar. Det är bara att lägga dem på komposten när de tjänat sitt syfte. Och även om de inte hamnar på en kompost så har de fortfarande minst påverkan på vår natur gällande produktion, material och avfall, jämfört med vanliga plastvarianter och elektriska tandborstar.

Fyra kilo tandborstar gör en normal människa av med under en livstid vilket kanske kan låta ganska harmlöst. Men plasttandborstar (både manuella och elektriska) är sammanfogade av flera olika plastmaterial vilket gör dem i praktiken omöjliga att återvinna. Med tanke på att tandborstar också är baserade på en råvara som inte är förnyelsebar (olja) och att de heller inte är biologiskt nedbrytbara gör att det blir ganska många tandborstar som hamnar på soptippen till slut!

Våra bambutandborstar kommer paketerade i återvunnen papp (ingen wrap rage alltså) och borstarna fungerar också utmärkt att polera gaddarna med. Men jag undrar om man i Sverige inte borde göra tandborstar av spill från skogsindustrin, eftersom den största miljöpåverkan från bambuborsten är transporten från Kina. Furutandborstar?

 

Gammal tandborste har fått bli blompinne.

Hur eko och fair trade är bananer?

 

The ecologist har publicerat en lång artikel om bananodlingar i dominikanska republiken. Bananodlingarna där, är till stor del ekologiska och fair trade-märkta. Men trots märkningarna arbetar tusentals illegala arbetare långa dagar på bananfälten för pengar som inte räcker till mer än ett mål mat om dagen. De har inte heller tillgång till sjukvård och de flesta bor i plåtskjul utan el, rinnande vatten eller toaletter.

Den ekologiska odlingen betyder bland annat att både konsumenter och i synnerhet arbetarna slipper de starka bekämpningsmedel som används vid vanlig bananodling. Problemet med en ekocertifiering är att det tar två år att omvandla tidigare använd odlingsmark till ekologisk, medan nyskövlad mark blir certifierad direkt. Det betyder att man skövlar skog för att ge plats till nya bananplantage. Detta är naturligtvis ett hot mot mångfalden i landet eftersom den naturliga floran och faunan byts ut mot heterogena bananplantage. Monokulturer, som det kallas när man bara odlar en enda gröda på stora areal, utarmar inte bara den biologiska mångfalden utan också hela ekosystemet inklusive mark- och vattenkvalité.

Plastpåsar används vid både konventionell och ekologisk odling. Dessa påsar används för att skydda bananerna från sol och kastas efter tre månader. Både vita ekopåsar och blå giftpåsar, fyller vattendrag och dikesgrenar i hela regionen där det planteras bananer. Och vattensköldpaddor ser naturligtvis ingen skillnad på vita och blå påsar.

Skulden läggs på de stora butikskedjorna som använder prispressade bananer som vapen i kriget om konsumenterna vilket gör att plantageägarna inte har råd att ge arbetarna bättre löner. Jag vet inte om det är så enkelt, men uppenbart är att någon annan, långt bort, får betala matens pris, igen.

Utmaning

Jag har blivit utmanad av Ekomorsan!

1. Hur ser din familj på ditt bloggande?

Min sambo läser det mesta jag skriver. Våra respektive familjer följer oss, på andra sidan jorden, på bloggen där jag skriver om vårt liv långt hemifrån. Men jag tror de läser den här också.

2. Vad berör dig mest?

Utsatthet. Människor, djur eller natur som inte har möjlighet att göra sin röst hörd och som utnyttjas, exploateras och vars rättigheter ignoreras eller under- respektive nedvärderas.

3. Hur viktigt är bloggandet för dig som person på en skala 1-10?

Den här bloggen tänkte jag använda som ett verktyg för att samla tankar och frågor om bästa vägen (är tygnäsdukar bättre än återvunnet papper?) till ett grönare liv. Men hur viktig? 5?

4. Ditt bästa tips för att koppla av?

En hel dag  att bara strosa långsamt i någon trevlig stadsdel i en storstad och sitta på café i timmar. Gå barfota längs solvarma klippor och leta marina småkryp i hällkar som blivit kvar när tidvattnet dragit sig tillbaka.

 

5. Länka till ett av dina absoluta favoritinlägg som du själv lagt upp och varit supernöjd med.

Inte så många att välja på än, men i Klimatskepsism har jag tagit tag i en av alla frågor som surrar i huvudet och som på ett vis definierar andra halvan av bloggidén. Varför ska vi bry oss om miljön och vad är egentligen sant i miljödebatten, hur står det till med moder jord? Del två av klimatskepsism kommer en vacker dag.

Mest feedback och förändring har jag lyckats generera med Shampoo eller No’poo som jag först skrev på den andra bloggen och på ett vis startade Kottkriget.

6. Vilka andra sociala medier använder du förutom bloggandet?

Undviker. Måste hinna vara social i realtid också.

7. Vad är det värsta du vet?

Egoism, i alla dess former. Särskilt den som mynnar ut i att försätta människor, djur och natur i den situation jag beskrev ovan i fråga 2.

8. Vilka talanger har du, dvs vad är du riktigt bra på?

Omvandla drömmar till verklighet och poppa popcorn.

9. Om du skulle starta upp något eget, vad skulle det vara?

En ”community garden”, café, B&B, cykelverkstad. Med dagliga turer längs stranden för folkbildning om det fantastiska och inte outtömliga havet. Fast helst skulle jag köpa ett skepp, anställa pirater och göra en Sea Shepherd.

10. Skulle du kunna ta en time-out från mobil, dator, tv på en vecka?

Lätt.

Svårare blir det att skicka vidare utmaningen,

Hanneliane behöver en blogknuff i alla fall, det är ett som är säkert.

Flamsäkra katter

Blödande lungor av teflonångor. När jag läste Den Flamsäkra Katten som Naturskyddsföreningen givit ut var jag inte helt ovetande om de skadliga kemikalierna. Men jag har fortfarande inte kommit över att det varit känt sedan 80-talet att fåglar kan dö av blödande lungor om de vistas i köket och man låter teflonpannan stå lite för länge på plattan. Och jag undrar vad för kemikalier som döljer sig i soffians fibrer och gör våra katter flamsäkra. 

Nu har Naturskyddsföreningen trappat upp kemikaliebekämpningen och försöker sprida sina cocktailkunskaper vidare genom en liten film.

Den perfekta klänningen

Den lilla svarta och den stora färggranna? Den Svenska Nationaldagen till ära tänkte jag dela med mig av mina tankar kring folkdräkten. Jag har varit skeptisk det skal erkännas. Jag växte upp med farföräldrar och fastrar som alltid använde sina folkdräkter, men som sagt, jag var skeptisk

Men efter att ha bott i Norge under flera år och sett hur de använder sina bunader (den norska motsvarigheten) så fick jag en annan syn på folkdräkten. Folkdräkt 2.0 kan skådas i tusental på Karl Johan den 17 Maj. Fantastiska dräkter från alla Norges hörn, bevarat hantverk och traditioner, matchat med Ray-Bans och smartphone och smink i lomman (den lilla kjolväskan).

Jag insåg att man kan ta med sig dräkten in på 2000-talet och göra den till sin egen, utveckla DRÄPOS version och ge den en injektion av vår tid. Inget fel med att frysa tiden i en glasmonter på ett museum eller i ett skådespel på Skansen. Men folkdräkten är och har varit dynamisk. Om man skärskådar folkdräkten noga ser man att olika dräktdelar är influerade av vitt skilda tidsepoker och att den alltid varit under konstant utveckling. 

Det är en investering, om man inte har turen att ärva en, men kan användas vid alla slags fester, dop, konfirmationer, bröllop, begravningar och eftersom den räknas som högtidsdräkt även vid en eventuell nobelmiddag. Som etikettdoktorn uttrycker sig, ”en folkdräkt eller liknande trumfar över och fungerar i alla sammanhang oavsett klädkod”. Mindre shopping av engångsklänningar alltså. One for all.

Naturlig mascara

Jag sminkar mig, men är inte överdrivet intresserad av make-up. Men i den långsamma förändringen till miljövänliga, etiska och allra helst plastfria produkter så fastnade jag lite vid mascaran. 

Twink beauty gör egna små mascara-kakor i olika färger och jag har testat. Jag hade en hög med gamla mascaror liggandes och provade de olika borstarna. Plastborsten från Chanel fungerade inte alls, den mer borstliknande borsten från Two Faces passade bättre.

Första dagen jag meckade dit ny färg på fransarna hade jag glömt att jag skulle starta dagen med lite ryggjustering och alltså trycka ner ansiktet i en sån där massagebänk. Sällan bra med mascara enligt min erfarenhet. Men färgen satt kvar på fransarna och ingen annanstans. Likaså dagen därpå när jag stod i ett varmt lab hela dagen. Lagom extra franseffekt för min smak.

Twink beauty skickar också gärna plastfritt om man ber om det. Exemplariskt.